Jag vaknar över att mamma stormar in på rummet.
- VAKNA!
- Vaad? Frågar jag medans jag i ett trött försök ta min mobil.
- Jag och Ivan (hennes nya kille) ska åka iväg så du får vara hemma ensam.
- Kunde du inte bara lämnat en lapp? Var du tvungen att väcka mig?
- Hmm... Jo.. Ja.. Men.. Jaja! Hej då!
- öh.. Hej då

När jag några timmar vaknar ordentligt går jag och äter frukost.
- Jaha. Så du vaknar nu? SÖMNTUTA! Säger en röst som jag känner igen tydligt.
- Jesper!! Vad gör du här!? Skrek jag och blev lite rädd för ett litet tag.
- Haha, hej babe! Sa han och log.
- Förlåt om jag skrämde dig. Sa han och såg bekymrad ut.
- Nänä! Det är lugnt. Allt är alltid lugnt när du är här. Sa jag och försökte få till en såndär "liten tjej håller sina händer och gör en skruv"
Han skrattade och det gjorde att jag blev helt varm i kroppen. Hans skratt var så underbart. Att han bara var min var något jag själv tyckte var helt underbart. Och hans leende. Oj. Jag ryser.
- Vill du kanske gå ut med mig på Lördag?
- Såklart! Svarade jag och log.
Han gick fram till mig och kollade mig på mig utmanande. Han kysste mig mjukt och tog tag i mina händer och hållde dom hårt och sen släppte han taget och sa:
- Jag kommer tillbaka om 1 timme.
- Okej! Sa jag och stängde dörren efter honom.
Wow!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ni kanske undrar varför jag inte har skrivit något? Inte? Sluta läs! Har du undrat? Läs då vidare! Det är så att jag verkligen inte har orkat! Det känns som om ingen läser det här ändå så det känns onödigt att skiva något som ingen ändå kommer läs...

Förlåt att den kommit så sen men nu är den här iallafall! Kapitel 7! Jag gapade så stort att det kändes som om käken skulle gå av. Flickan jag sett stod nu drygt en halvmeter ifrån mig och kunde nästan känna hennes stinkande andedräkt. Hon ...

Jo! Jag har inte skrivit så mycket längre.. Vissa av er vet anledningen och vissa inte. Men nu är jag tillbaka.. Hoppas jag iallafall.. Hoppas ni alla haft en bra Jul och en bra fortsättning.. Snart nyår! Gud.. Vad sent det är! Men fick iallafall säg...

Jag vaknar av att solen skiner i ögonen på mig. Jag kollar runt i rummet och ser det tända ljuset. - Fan! Sa jag lågt jag kunde eftersom jag inte ville väcka Jesper som sov. Jag släkte ljuset och klev upp ur soffan. Jag märkte att jag sovi...

Jag sätter mig i soffan och känner mig helt skakig. Var det verkligen sant? Hade det där verkligen hänt? Jag ville bara sova och glömma bort allting precis då öppnades dörren. - Hallå?.... Vem är det?... Sa jag och kände att jag började gråta....